Lätta på hjärtat!

Ja antar att ingenting e så farligt egentligen, antar att jag bara har en sjukt dålig dag.. Antar att jag egentligen fasst jag inte vill erkänna det e rätt svartsjuk, har dock ingen anledning att vara det. Tror aldrig Micke skulle svika mej. Jag tror verkligen inte de. Men saker ligger kvar i bakhuvudet som tyvärr går ut över den jag älskar mest, den person som alltid ställer upp o den person som jag hoppas att jag kommer leva resten av mitt liv me.

Ja antar att jag inte e den där människan som gillar att vara gravid. Jag antar att jag helst skulle vilja att bebisen bara kom sådär med storken, men herregud, va tror ni? jag har redan ett barn, jag vet att det inte funkar så. Jag ångrar inte någonting när 9 mån har gått o man tänker tillbaka så har detta inte varit någonting, men det e just nu i nuet man tycker att det suger rättså mkt. Ja e för social för att vara gravid. Ingen vill sitta hemma en lördag o uggla me en fet kossa. Ingen väljer en bölig film över ett glas vin, det hade inte ja heller gjort....

Å i kväll e inte micke hemma heller inte ens i samma stad, därför känns det extra tråk.

MEN... i morgon kommer den bästaste ungen i världen, nämligen min unge, min ängel mitt liv!!

Saknar henne så mycket när hon e hos sin pappa. Men ja vet att hon tycker det e roligt hos han därför gör det allt lättare, men det e väldigt tufft att vara utan sitt barn varannan vecka. Det e inte så det ska vara=( Ja vill ALLTID pussa på henne o krama henne o säga hur mkt jag älskar henne. En vecka går ju så himla snabbt=(

Nej nu tror jag att jag deckar av trötthet=/....

I morgon, ny dag, nytt humör=)